Väcktes av Sillisen tio i sju imorse. Då tryckte hon upp mina strumpor (som hon varje dag i 10 år har snott av mig på morgonen) i ansiktet och morrade. Med andra ord: Matte stig upp och lek med mig! Nu!
Jag brukar då grymta något och sticka ut handen och klappa, du slänger hon sig ned på golvet och blottar magen med ytterligare en dov morrning: Klia!
Och så fort man slutar så morrar hon igen. Bryr man sig inte så ger hon upp efter ett tag och går. Men kommer snart tillbaka igen. Nu med nåt annat i munnen.
Så idag gick vi ut vid halv nio. Gick bort till 30 sträckan och ned på isen vid Maja. Sen gick vi hela vägen hem, med undantag för den delen vi sprang och hon hoppade på mig samtidigt med leendet som bara hon har. Min lilla älskling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar